I Expressens debattserie om politik och sociala medier skriver idag Ulf Bjereld, själv flitig på blogg och Twitter, hur sociala medier skadar partierna. Tesen är att när allt fler diskuterar politik i partiernas namn, utan att hålla sig till precis det som partierna säger så skadar det partierna. Däri har han helt rätt, sett ur partiernas synvinkel. Men mer om det längre ner.
För först måste vi slå fast att Bjereld har fel i en del av sitt resonemang. Det som sker är inte en import från USA. Istället handlar det om en förändring som får politiken att på vissa sätt likna den i USA. Med en ökad personlig dialog mellan politiker och väljare, ökar också det personliga ansvaret att i sin politiska gärning leva upp till det man berättat för sina väljare att man står för. Det står i direkt konflikt med det svenska systemet med att väljarna röstar på partier som i sin tur väljer politikerna.
Förvisso finns ett inslag av personval i systemet, men det är dels väldigt svagt och dels har antalet seriöst menande personvalskampanjer i Sverige varit försvinnande litet – jag kan inte på rak arm komma på någon.
När politikerna nu har fått en direkt kanal till sina väljare kommer det att förändras. Inte i detta valet, kanske inte heller i nästa val, men jag tror att valet 2018 kommer att vara det första som på allvar har riktiga personvalskampanjer där flera av kandidaterna agerar mer som fria agenter än som väl inpiskade partirepresentanter.
Därvidlag likheten med det amerikanska systemet. Men glöm inte att systemen är radikalt annorlunda utformade, så hur det fungerar i det federala USA är ingen ritning för hur det kommer att fungera i Sverige.
Är det ett bra sätt att bedriva politik? Ja och nej… så länge kompromissviljan finns – vilket den oftare tycks göra i goda ekonomiska tider – fungerar systemet. Vad vi ser i ett USA som står inför många tuffa beslut och som har en kärvande ekonomi är att kraven på “renhet” bland de valda ökar, att inga kompromisser tillåts. Jämför stämningen kring centerpartisterna vid tiden för FRA-omröstningen och tänk dig det tonläget dag efter dag efter dag…
I ljuset av den utvecklingen har Bjereld naturligtvis rätt. Partierna kommer att förlora en del av sin makt. Färre beslut kan fattas i stängda VU-rum för att sedan – motvilligt eller inte – exekveras av partifolket. De interna makstrukturer som finns inom partierna – långt från det vackra talet om intern demokrati – kommer att försvagas. Ökande otrohet bland väljare och fallande medlemstal adderar till bilden. Kort sagt: partierna som vi känner dem idag är hotade.
Och det är förmodligen ganska bra.
No related posts.